Lagen om motståndskraft · Kunskapsbank

Checklista för bakgrundskontroller

För HR- och säkerhetsansvariga i verksamheter som kan identifieras som kritiska verksamhetsutövare och omfattas av lagens krav på personalsäkerhet.

Lagen i fyra siffror

10 mån
från beslut om identifiering till att kontrollerna ska vara på plats
6 mån
högsta ålder på utdraget ur belastningsregistret
2 år
längsta tid mellan kontroller – och hur länge anteckningen sparas
1 år
befattningsanalysen ska uppdateras minst en gång per år

Underlag: regeringens proposition 2025/26:303 · Uppdaterad september 2026

Lagen i korthet

En svensk lag för ett EU-direktiv

Lagen om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare genomför EU:s CER-direktiv (2022/2557). Den gäller fysisk och organisatorisk motståndskraft ur ett allriskperspektiv – och kompletterar cybersäkerhetslagen, som reglerar nätverk och informationssystem.

Vem kan identifieras som kritisk?

  1. Samhällsviktig tjänstVerksamheten tillhandahåller en eller flera samhällsviktiga tjänster.
  2. Utpekad sektorDen omfattas av en kategori i direktivets bilaga – eller är en myndighet som regeringen pekar ut.
  3. Infrastruktur i SverigeDen bedriver verksamhet och har kritisk infrastruktur här.
  4. Betydande störningEn incident skulle få betydande störande effekt på tjänsten eller på tjänster som är beroende av den.

Tillsynsmyndigheten beslutar om identifiering i varje enskilt fall. Den som identifieras blir också väsentlig verksamhetsutövare enligt cybersäkerhetslagen.

Tidsplan

Tidslinje

  1. 14 juli 2026Regeringen lämnar proposition 2025/26:303 till riksdagen.
  2. 13 oktober 2026Motionstiden i riksdagen löper ut.
  3. 1 januari 2027Lagen föreslås träda i kraft.
  4. Beslut om identifieringTillsynsmyndigheten beslutar att verksamheten är kritisk. Härifrån räknas fristerna.
  5. + 9 månaderRiskbedömningen ska vara gjord och dokumenterad.
  6. + 10 månaderÅtgärder för motståndskraft ska vara på plats – inklusive befattningsanalys och bakgrundskontroller.

Riksdagen har ännu inte fattat beslut. Datum och detaljer kan ändras, och myndigheterna väntas meddela föreskrifter som preciserar kraven.

Omfattning

Sektorer, tillsyn och sanktioner

Här gäller lagens skyldigheter

  • Energiel, fjärrvärme och fjärrkyla, olja, gas, vätgas
  • Transportluftfart, järnväg, sjöfart, väg, kollektivtrafik
  • Hälso- och sjukvård
  • Dricksvatten
  • Avloppsvatten
  • Livsmedelproduktion, bearbetning, distribution
  • Offentlig förvaltning
  • Rymden

Identifieras – men utan skyldigheter

  • Bankverksamhet
  • Finansmarknadsinfrastruktur
  • Digital infrastruktur

Enligt propositionen gäller inte lagens skyldigheter, inklusive bakgrundskontroll, för den del av verksamheten som identifieras inom dessa sektorer (1 kap. 4 §) – till exempel verksamhet som avser datacentertjänster. Identifiering i fler sektorer, säkerhetsskyddslagen eller kundkrav kan ändå ställa krav.

Andra undantag

Säkerhetskänslig verksamhet

Undantas helt eller delvis, beroende på hur stor del som är säkerhetskänslig (1 kap. 5 §).

Motsvarande krav i andra regler

Ställer andra regler minst lika långtgående krav, till exempel för hamnskydd, gäller de.

Tillsyn

Myndigheten för civilt försvar (MCF) föreslås bli gemensam kontaktpunkt. Regeringen pekar ut tillsynsmyndigheter per sektor. De får begära uppgifter, göra platsbesök och förelägga vid vite.

Föreslagna sanktionsavgifter

2 % eller 10 MEUR

Högst det högre av 2 procent av den globala årsomsättningen och 10 miljoner euro för företag. Lägst 5 000 kronor. Offentliga verksamhetsutövare: högst 10 miljoner kronor.

Europeisk betydelse: Tillhandahåller ni en samhällsviktig tjänst i minst sex EU-länder ska det anmälas till myndigheten.

Personalsäkerhet

Vad lagen kräver

Personalsäkerhet är en av de åtgärder för motståndskraft som lagen kräver (3 kap. 3 §). Kärnan är fyra steg – och en tydlig gräns för vad som får dokumenteras.

  1. Befattningsanalys3 kap. 4 §

    Analysera och dokumentera vilka befattningar där deltagandet i verksamheten innebär möjlighet att orsaka mer än ringa störning i den samhällsviktiga tjänsten. Uppdatera vid behov och minst en gång om året.

  2. Bakgrundskontroll3 kap. 5 §

    Säkerställ att den som deltar eller ska delta i verksamheten i en sådan befattning har genomgått en bakgrundskontroll: styrkt identitet och registerkontroll.

  3. Registerkontroll3 kap. 6 §

    Personen visar på begäran upp ett utdrag ur belastningsregistret. Utdraget får inte vara äldre än sex månader. Regeringen bestämmer vilka uppgifter det innehåller.

  4. Anteckning3 kap. 7 §

    Anteckna att identiteten styrkts och att utdraget visats upp. Anteckningen sparas i två år.

24 mån

Förnyad kontroll

När det finns skäl för det, och senast två år efter den senaste kontrollen (3 kap. 5 §).

Kunskap och medvetenhet3 kap. 3 §

Berörd personal ska få kunskap om verksamhetens åtgärder för motståndskraft.

Kontaktpunkt3 kap. 8 §

Verksamheten ska utse en kontaktpunkt för tillsynsmyndigheten.

Omfattning och dokumentation

Vem ska kontrolleras – och vad får sparas?

Inte bara anställda

Lagen talar om personer som deltar i eller ska delta i verksamheten. CER-direktivet anger dessutom att externa tjänsteleverantörers personal ska beaktas. Konsulter, entreprenörer och underleverantörers personal kan därför omfattas när de deltar i en befattning som pekats ut i befattningsanalysen. Kravets exakta räckvidd kan preciseras genom föreskrifter och tillsynspraxis.

Sistecs exempel på befattningar som kan pekas ut:

  • Driftchefer
  • Kontrollrumspersonal
  • Systemadministratörer
  • Säkerhetsansvariga
  • Underhållstekniker
  • Entreprenörer med tillträde till kritisk infrastruktur
Kandidater vid bakgrundskontroll

Dokumentationsförbudet

Ska antecknas

  • Att personen har styrkt sin identitet
  • Att utdraget ur belastningsregistret har visats upp

Anteckningen behöver kunna knytas till rätt person och datum för uppföljning och gallring.

Får inte sparas

  • Kopia av registerutdraget
  • Uppgifter ur utdraget, till exempel domar
  • Annan dokumentation av kontrollen än anteckningen
2 år

Anteckningen bevaras i två år från den dag kontrollen avslutades (3 kap. 7 §) och gallras sedan. Id-handlingar som arbetsgivaren sparar av andra skäl, till exempel enligt utlänningsförordningen, påverkas inte.

Identitetskontroll

Identiteten är grunden

Lagen kräver att personen styrker sin identitet och visar upp ett utdrag ur belastningsregistret – men anger inte hur identiteten ska kontrolleras. Samtidigt förekommer falska och förfalskade id-handlingar på arbetsmarknaden.

Ett registerutdrag säger bara något om personen framför er – om identiteten är rätt.
Äkthetsanalys av id-handlingar

Så gör ni kontrollen säker

Rekommendation

Lagtexten anger ingen särskild metod för identitetskontrollen – den kräver bara att identiteten styrks. Punkterna nedan är Sistecs råd för att kontrollen ska bli tillförlitlig.

  • Kontrollera id-handlingen vid ett fysiskt möte.
  • Låt utbildad personal göra en äkthetsanalys – enbart visuell granskning ger större risk att förfalskningar missas.
  • Godkänn som huvudregel endast giltiga id-handlingar.
  • Stäm av att registerutdraget gäller samma person som id-handlingen.

Det här står på spel

  • Sabotage
  • Spionage
  • Infiltration av kriminella
  • Penningmålvakter som anställda
  • Möjliggörare
  • Arbetslivskriminalitet
Implementering

Steg för steg

Lagkravföljer direkt av lagtextenRekommendationSistecs råd för en fungerande process

Steg 1 – Förbered organisationen

  1. Ta reda på om ni kan omfattasGå igenom sektorerna och kriterierna. Följ tillsynsmyndighetens besked och kommande föreskrifter.
    Rekommendation
  2. Utse ansvarig och kontaktpunktEn ansvarig för personalsäkerheten, gärna samma person som är kontaktpunkt mot tillsynsmyndigheten.
    Lagkrav3 kap. 8 §
  3. Planera mot tidsfristernaRiskbedömning inom 9 månader och bakgrundskontroller inom 10 månader från beslutet om identifiering.
    Rekommendation
  4. Gör riskbedömningenDokumentera alla relevanta risker. Uppdatera vid behov och minst vart fjärde år. Den är grunden för befattningsanalysen.
    Lagkrav3 kap. 2 §
  5. Upprätta en plan för motståndskraftBeskriv vidtagna och planerade åtgärder, inklusive personalsäkerhet – och följ planen.
    Lagkrav3 kap. 3 §
  6. Skriv interna rutinerVem gör kontrollerna, hur ofta, hur anteckningar förs och när de gallras.
    Rekommendation
  7. Utbilda berörd personalGe kunskap om åtgärderna för motståndskraft, och lär chefer och HR rutinerna.
    Lagkrav3 kap. 3 §

Steg 2 – Genomför och följ upp

  1. Gör befattningsanalysenPeka ut befattningar som kan orsaka mer än ringa störning, även externa. Uppdatera minst en gång om året.
    Lagkrav3 kap. 4 §
  2. Ställ krav på leverantörerÖverväg att i leverantörsavtal reglera att externa personer i utpekade befattningar kontrolleras innan de börjar.
    Rekommendation
  3. Kontrollera före tillträdeDen som ska delta i en utpekad befattning ska vara kontrollerad. I praktiken: vid nyanställning, vid omplacering och innan en extern person börjar.
    Lagkrav3 kap. 5 §
  4. Styrk identiteten, ta emot utdragetKontrollera id-handlingen. Utdraget ur belastningsregistret får vara högst sex månader gammalt.
    Lagkrav3 kap. 5–6 §§
  5. Anteckna – inget merAnteckna att identiteten styrkts och att utdraget visats upp. Spara anteckningen i två år.
    Lagkrav3 kap. 7 §
  6. Förnya i tidSenast 24 månader efter förra kontrollen, tidigare om det finns skäl. Sätt påminnelser i god tid.
    Lagkrav3 kap. 5 §
  7. Följ upp interntKontrollera att ingen missas. Tillsynsmyndigheten kan begära uppgifter och göra platsbesök.
    Rekommendation
Att bocka av

Checklista

Lagkravföljer direkt av lagtextenRekommendationSistecs råd för en fungerande process
Checklista0 av 17 klara

Förbered

Genomför

Följ upp

Sistec Right to Work

Stöd för hela kontrollprocessen

Bakgrundskontroller kräver struktur: rätt person, rätt handling, rätt anteckning – i tid. Right to Work är Sistecs digitala plattform med automatiserade processer för identitetskontroll, dokumentation och uppföljning.

  • Äkthetsanalys av id-handlingar
  • Verifiering av identitet och nationalitet
  • Kontroll av registerutdrag i samband med id-kontrollen
  • Anteckning av genomförda kontroller i linje med lagens krav
  • Automatiserade påminnelser om uppföljning
  • Integration med HR-system
  • Kundportal där uppdragsgivare kan verifiera att leverantörens personal är kontrollerad

Redo när lagen börjar gälla?

Vi hjälper er att komma igång.

Checklistan bygger på regeringens proposition 2025/26:303 (juli 2026) och är inte juridisk rådgivning. Innehållet kan behöva uppdateras efter riksdagens beslut och när myndigheterna meddelar föreskrifter och vägledning.