Det viktigaste att ta med sig
- En ID-handling behöver granskas tillsammans med personen och kontrollens syfte.
- Dokumentanalys kan stödja upptäckt av manipulation; den garanterar inte att alla förfalskningar upptäcks.
- Arbetsgivaren behöver bedöma rätt kontrollomfattning och när specialiststöd krävs.
EU-rådets PRADO innehåller exempel på äkta identitets- och resehandlingar. Det är referensmaterial, inte ett godkännande av en enskild handling. PRADO
En dold verklighet
De flesta arbetsgivarna i Sverige identifierar sig inte med debatten om arbetslivskriminalitet. Många arbetsgivare bedömer därför inte att åtgärder mot problematiken är nödvändig. Samtidigt är stora delar av svenskt arbetsliv idag inte medvetna om det faktum att de bidrar till skuggsamhället och till den organiserade brottsligheten genom bristande ID-kontroller på sina egna anställda.
Man vet helt enkelt inte vem man anställer, tar referenser på eller genomför bakgrundskontroll på. Det här leder till stora risker. Både för arbetsgivaren, individen och samhället.
En växande utmaning i Sverige
I Sverige har vi en lång tradition av att lita på att människor är de personer som de utger sig för att vara. Sedan ca 10 år tillbaka finns det anledning av att utvärdera vår syn på detta. Idag uppskattar svenska myndigheter att en stor mängd människor lever under falska identiteter i landet.
Dagens falska ID-handlingar och falska arbets- och uppehållstillstånd är mycket välgjorda och svåra att avslöja. Syftet är att individen ska kunna etablera sig i samhället med sin nya identitet och ID-handlingarna ska kunna användas både i kontakt med myndigheter och arbetsgivare.
De falska ID-handlingarna är enkla att få tag på. De kan köpas öppet på nätet men kan även köpas på kredit direkt av kriminella organisationer, med löfte om arbete och boende i Sverige.
Antalet utsatta människor som inte kan använda sina egna identiteter i samhället har under den här 10-årsperioden ökat. Individerna ställs ofta inför två val. Arbeta svart för ett arbetskriminellt företag, eller vända sig till organisationer som tillhandahåller falska ID-handlingar för att sedan etablera sig på den vita arbetsmarknaden. Människor som hamnar i den här situationen representerar alla åldrar och består av både män och kvinnor.
Handeln med falska ID-handlingar är en global miljardindustri. Den är även starkt sammanflätad med människosmuggling, trafficking, företagsspionage och terrorism.
Hinder för effektiv identitetskontroll
Tystnadskultur
På arbetsmarknaden hanteras ärenden kopplat till falska ID-handlingar som enskilda händelser. Rädslan för negativ varumärkesexponering, ansvar för enskilda individer och risk för böter och intäktsbortfall gör att många fall endast hanteras internt med högsta diskretion. Problemets omfattning betraktas därför sällan i sin helhet och viktig kunskapsspridning går förlorad. Det är därför först vid poliskontroll som förfalskningarna avslöjas för allmänheten.
Slarv och naivitet
Att genomföra en korrekt ID-kontroll utan teknisk utrustning att tillgå, kan upplevas som obekvämt för den som ska genomföra kontrollen. Därför jämförs sällan fotot på ID-handlingen med individen, ingen kontroll av signatur och giltighetstid genomförs och inga kontrollfrågor om längd, födelseort, nationalitet och födelsedatum ställs. Granskning av säkerhetsdetaljer och jämförelse mot referensdatabas är sällan förekommande.
Bristande verktyg och okunskap
En rekryterande chef har ofta varken teknisk utrustning eller kompetens för att genomföra en riktig identitetsvalidering. Det är även vanligt med låg medvetenhet om problemets storlek, dess risker och om dokumentförfalskningar generellt.
Digitalisering
Idag är stora delar av företags rekryteringsprocesser digitaliserade. ID-kontroller, som syftar till att säkerställa att individen verkligen är den person som den utger sig för att vara, är i dessa processer ofta bristfälliga. Det räcker inte med att titta på en uppehållen ID-handling via ett digitalt möte eller att titta på en inskannad bild av ID-handlingen. För att kunna genomföra en riktig ID-validering krävs ett fysiskt möte av utbildad personal, ofta med hjälp av elektronisk utrustning.
eID
Det har blivit vanligt att arbetsgivare anser att processen för att signera ett anställningsavtal med hjälp av ett eID, fyller funktionen för kontroll av identitet inför anställning. eID:n är framför allt framtaget för att få åtkomst till sina egna uppgifter. Kriminella har sedan länge använt eID för att manipulera andra typer av identifieringsprocesser. Det förekommer även att eID:n ställs ut till individer efter att dessa har identifierat med hjälp av falska identiteter. Vid identifiering med eID kan inte heller säkerställande av rätt till arbete genomföras.
Bakgrundskontroller och rutiner
Bakgrundskontroller, säkerhetsprövning och referenstagning är viktiga redskap. Men om man inte har startat processen genom att säkerställa vem man egentligen gör kontrollen på, så är dessa inte meningsfulla. Det saknas dessutom ofta processbeskrivning för hur organisationen ska agera när man upptäcker en förfalskad ID-handling eller arbetstillstånd.
Hot mot arbetsgivare och samhälle
Otillåten påverkan, spionage och sabotage
Människor som lever under falsk identitet har byggt sitt liv på en lögn och förlorar i många fall mer än bara arbetet vid ett avslöjande. Den falska identiteten används även vid bankbesök, vid kontakt med myndigheter och för att skaffa boende. Det gör personer som verkar med falska ID-handlingar extra känsliga för yttre påverkan, exempelvis om den kriminella organisation som tillhandahållit de falska ID-handlingarna skulle få egenintressen hos arbetsgivaren.
Stölder
Det är vanligt att människor som använder falska ID-handlingar verkar under flera identiteter. När en person lyckats få anställning under en av dessa identiteter, så kan det bli svårt att ställa personen ansvarig vid stölder. Finns ett uppsåt hos kandidaten redan vid anställning så riskerar arbetsgivaren förlust av både egendom och information.
Olycka och tillbud
Om en person förolyckas eller skadas i tjänsten, och det i efterhand framkommer att arbetsgivaren inte visste vem personen egentligen var, kan arbetsgivaren ställas inför flera obekväma utmaningar. Inte minst i samtal med myndigheter och försäkringsbolag.
Brott mot utlänningslagen
Svenska arbetsgivare är enligt lag skyldiga att säkerställa medarbetares rätt till arbete i Sverige. Arbetsgivaren riskerar böter eller fängelse om man anställer en person som inte har rätt att arbeta i Sverige. Utlänningslagen, 20 Kap. 5 §: Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige eller saknar föreskrivet arbetstillstånd.
Negativ varumärkesexponering
Negativ varumärkesexponering riskeras vid avslöjanden som vittnar om undermåliga kontroller av arbetsförhållanden. Detta blev påtagligt efter att flera myndigheter genomfört en gemensam kontroll vid bygget av Northvolt i Skellefteå. Huvudentreprenören ansvarar även för underentreprenörerna, något som tingsrätten fastslog i en dom mot Skanska under 2021.
Bait and switch-intervjuer
En person går på arbetsintervjun och säkrar anställningen, identifierar sig med BankID och har rätt till arbete. När det sedan är dags för första arbetsdagen dyker en annan person upp med en förfalskad ID-handling med samma namn och personuppgifter. Det här tillvägagångssättet har använts för att etablera utsatta människor på den svenska arbetsmarknaden, som utnyttjas som brottsverktyg av kriminella.
Falska identiteter i arbetslivet
I England har man infört "right-to-work" och "right-to-rent" regler för att säkerställa att de som arbetar och bor i landet har rätt till det. Enligt en rapport från 2022 har man upptäckt att 17% av de falska ID-handlingar som avslöjats i landet under 2022 är inom vårdsektorn. Uthyrning av bostäder landade på andraplats (14%) och arbetskraft till byggindustrin först på en tredjeplats (13%).
Troligen är skillnaderna mellan England och Sverige små och mörkertalet på den svenska arbetsmarknaden stort.
Bristfälliga ID-kontroller har redan bidragit till allvarliga konsekvenser för ett börsnoterat vårdföretag, som under början av 2023 tappade över 50% i börsvärde efter att bland annat ha använt arbetskraft utan rätt till arbete i Sverige.
Vidare så har tjänster som lagad mat till dörren via cykelbud, billiga taxiresor hem från krogen, paket och matkassar från lager till dörr samma dag samt städ och servicetjänster blomstrat de senaste 10 åren. Många lever idag med uppfattningen att det framför allt är IT som möjliggjort dessa tjänster.
Hur många lever under falsk identitet i Sverige?
Bedömare pratar om allt mellan 50 000 och 500 000 individer. Exakta siffror finns inte men mörkertalet är sannolikt stort.
Sistecs arbete omfattar fysisk identitetskontroll och granskning av handlingar inför anställning och tillträde.
Läs Sistecs rapport om falska ID-handlingar 2022Expressen, 2022-12-05: "Enligt regeringen handlar det om över 100 000 personer som vistas i Sverige illegalt"
Interpellation 2021/22:166: "Migrationsverket bedömde 2017 att det finns nära 60 000 individer registrerade med två eller flera kända identiteter hos Migrationsverket."
2015: "Förfalskningarna är så pass välgjorda att det krävs laboratorieundersökningar för att se att det är förfalskningar" ... "mörkertalet är enormt när det kommer till förekomsten av falska pass".
Vad görs idag?
Sveriges domstolar har börjat ta frågan på allvar. Många som har fällts för brott mot utlänningslagen har fällts för oaktsamhetsbrott. Domstolen har alltså konstaterat att det inte har funnits något uppsåt, men att den åtalade arbetsgivaren inte heller har gjort tillräckligt för att säkerställa rätten till arbete.
Även Polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket och en rad andra myndigheter har påbörjat åtgärder för att angripa problemet, inte minst genom myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet (A-krim).
Svenska arbetsgivare skulle kunna vara till stor hjälp i det här arbetet genom att endast anställa personal efter säkerställd identitet.
Omsätt kunskapen i era rutiner
Utbilda personalen som möter handlingarna eller beställ en identitetskontroll inför anställning.