I Sverige är vanligt att man identifierar sig med sitt ID-kort från Skatteverket, sitt körkort från Transportstyrelsen eller sitt SIS-märkta ID-kort från banken eller arbetsgivaren. Ingen av dessa handlingar visar dock identiteten på dokumentbäraren.  

Identiteten är den man föds med: Namn, personnummer/motsvarande och medborgarskap. Utifrån medborgarskapet har man rätt att kunna styrka sin identitet genom att få ett pass eller nationellt ID-kort utfärdat av lokal myndighet, vilket kan variera från land till land. I Sverige utfärdas dessa handlingar av Polismyndigheten. 

I samband med att du anställer någon eller tar in en hyresgäst bör du alltid ta för vana att efterfråga dokument som styrker identitet, medborgarskap och rätten till arbete. Ett svenskt personnummer betyder inte mer än att man är folkbokförd i Sverige och kan ta del av alla förmåner inom välfärdssamhället. Eftersom personnummer ges även till utländska medborgare finns uppgift om medborgarskapet registrerat hos Skatteverket, vilket du enkelt kan kontrollera genom ett telefonsamtal till folkbokföringsregistret. 

Enligt Utlänningslagen (2005:716) kan du som arbetsgivare bli dömd till uppemot ett års fängelse om du uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd som inte har rätt att vara här eller saknar arbetstillstånd. Oavsett om du blir dömd till fängelse eller inte kan företaget dömas till att betala en särskild avgift till staten. Avgiften är ett prisbasbelopp för var tredje månad du haft personen anställd, dock som högst två prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2022 är 48 300 SEK. 

 I Utlänningsförordningen (2006:97) uppger lagstiftaren en skyldighet för dig som arbetsgivare en skyldighet att kontrollera identiteten och rätten till arbete innan anställningen påbörjas. 

De två föregående styckena leder oss slutligen till arbets- och uppehållstillstånd samt permanenta uppehållstillstånd. Dessa utfärdas av lokal migrationsmyndighet och är alltid baserade på personens identitet, det vill säga pass eller nationellt ID-kort. EU-tillstånden kallas för ”blåkort” i lagstiftningen då de tidigare var blå och rosa. Sedan december 2020 gäller dock en ny EU-standard för uppehållskorten, de är nu i stället vita med blå och bruna inslag. 

De dokument du därför alltid bör kräva att få se är pass eller nationellt ID-kort i kombination med ett EU-tillstånd. Om personen uppvisar pass från en EU-stat, Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein har denne automatiskt rätt att arbeta i Sverige. 

Är du osäker på hur olika pass, nationella ID-kort och EU-tillstånd ser ut kan du alltid titta i dokumentdatabasen PRADO. Där finns dokument från Europeiska unionen, dess medlemsstater samt andra länder som deltar i PRADO. Och kom ihåg att alltid känna på, se på och vippa på de handlingar som presenteras för dig.